Johanna

Igår frågade pappas fru om jag haft den stora-gråtar-dagen.

Jag svarade att jag varit nära, men lyckats hålla mig.

Men igår kväll brast det för mig.

Jag satt i fåtöljen och kände hur tårarna började rinna.

Då var det ledsna tårar.

Jag grät för att Leo bara spydde och spydde.

Han ficik inte behålla någon mat.

Och då trodde jag att han hade en sjukdom som gör att det inte får behålla maten.

Såg en bebis i teen mum på MTV som hade en liten bebis med denna sjukdom.

Så då var jag orolig för det.

Men konstaterade att det berodde på att han inte riktigt fick "vila" efter maten.

Slängde över honom till Daniel för fort.

Sen kom det ingen mjölk när jag pumpade brösten.

Innan i veckan har jag fått ut 120ml på varje bröst på 10 min.

Igår fick jag ut 40ml på två bröst på 20 min.

Så då grät jag lite för det med.

Sen fortsatte jag amma i sovrummet.

Då var jag arg.

Arg för att folk bekymrar sig för mycket.

Rädda för att katterna ska lägga sig över Leo bland annat.

Arg för alla "tips" man får konstant hela tiden!

HATAR TIPS!

(Om jag inte ber om råd då vill säga)

Just då tänkte jag:

Ska jag behöva adoptera bort honom för att folk ska sluta bekymra sig för i fall jag kan ta hand om mitt barn eller inte?

Usch vad arg jag var!

Sen lugnade jag ner mig lite.

Och tittade på mitt älskade barn som låg vid bröstet.

Då började jag gråta av glädje.

Tänk att jag och Daniel har skapat detta underbara barn!

Tänk att han har legat i min mage och växt.

Så otroligt vacker är han.

Och jag har så mycket kärlek att ge till honom..

Ja, jisses.. Alla känslorna på en och samma gång kan man säga.

Stackars Daniel, han fattade ingenting.

Han trodde att det var en sockertoppsdipp (lågt blodsocker).

Kan tala om att jag behövde gråta.

Kändes så bra när jag var färdig gråten och har varit på sjukt bra humör idag.

Idag kom det mer mjölk ur brösten.

40ml på tio min på varje bröst.

Jag tror jag måste slappna av.

Har hört att det kan påverka mjölkproduktionen om man känner sig stressad eller orolig och så.

Nu har farfar (svärfar) precis åkt hem.

Leo sover -dock inte för natten.

Och jag ska sminka va mig och krypa ner i soffan.

Imorgon kommer Karolina på besök.

Trevligt. :D

Är dock lite ledsen över att Pernilla och Bladlus inte vart de som fått sett honom först av alla utanför familjen.

Dom två är ju mina bästa vänner och hade velat att de skulle vart först.

Men, men..

Jag får hoppas att Julius blir frisk snart och att Bladlus får ett ledigt tillfälle att komma ner.

Det är ju trots allt en bit att åka. :(

Jag önskar er en trevlig kväll.

Over and out!