Johanna

Jag tänkte: "vad kan hända?".

Inatt vaknade jag och Daniel av ett jädra tjut!

Vi kunde inte komma på vart det kom i från.

Var det ens ifrån våran lägenhet?

Det tjöt inte speciellt länge, bara någon sekund. 

Jag gick upp och tog ett varv i lägenheten. Inget tecken på att något kunde ha tjutit. 

Jag lade mig ner igen och när jag precis hade somnat så började det tjuta igen.

Då flög jag upp och sprang till mikron!

Jag vet fortfarande inte om det är den som låtit, men jag drog ur sladden och efter det så vart det tyst. Och jag vet att man kan ställa alarm på den, fråga mig inte hur.

Så jag är 100% säker på att Leo lyckats få till ett litet alarm på den.

Pillerill-unge! ;) 

Imorse när jag vaknade hade jag inte speciellt ont.

Halleluja!

Så jag passade på att dammsuga, vika tvätt, tvätta och diska innan jobbet.

När jag kom hem höll jag på att avlida av smärta! 

Men det var väldigt skönt att komma hem till ett städat hem.

Känns som att jag varit uppe i varv och dönat på i 700 hela dagen.

När jag hämtat Leo åkte vi och handlade.

När jag kom hem hängde jag upp tvätten och började med maten.

Diskade upp efter middagen.

Badade Leo.

Bäddade rent hans säng.

Sedan var det läggdags för grodan och nu äntligen har jag tagit mig en dusch och skall sitta i soffan resten av kvällen.

Men ändå rätt skönt att det varit fullt upp och att jag haft annat att tänka på än tråkigheter.

Nu är det äntligen oktober! 

Förstår ni hur nära friheten vi är nu?! 

Jag längtar så jag nästan börjar gråta, tills vi flyttar!