Johanna

Imorse lekte Algot med en petflaska, inget farligt med det tänkte jag och hoppade in i duschen. 

När jag kom ut hörde jag hur Algot hostade. Gick till honom och förstår att han hade något i munnen. 

Då är det det himla locket till flaskan som åkt ner lång bakom tungan!! 

Jag fick såklart panik och försökte få ut den. då tryckte jag ner den ännu längre ner. Då fick jag lägga honom i knät och dunka i ryggen så den kom upp lite och jag lyckades få ut den. 

Jag har aldrig varit så rädd!

Jag bara grät och kramade näsan ihjäl honom på kuppen.

Algot var lika tagen och var väldigt hängig en stund innan han blev sitt riktiga jag. 

Nej, fy fan! 

Jag började såklart fundera på vad som hade hänt om jag inte fått ut den! Hade en ambulans hunnit fram? Hade jag stått i duschen någon minut till hade han klarat sig då?

Nej, fy nu kommer tårarna igen! 

 

Det gick bra som tur var!  Hujedamig! 

När Leo lämnats på dagis så åkte jag till Pernilla. 

Åkte och handlade, hämtade Leo och sedan åkte vi hem. 

När jag kom hem ringde Daniel och ville att jag skulle gå ut till hönsen. 

Ni vet när man får den där känslan när man inte skall göra det, alltså att magkänslan säger en annan sak? 

Så var det. Jag bara kände att jag inte skulle lämna huset. 

När jag nästan var klar med hönsen öppnade Leo dörren och ropade att Algot var ledsen.

När jag kom in satt Algot och var jätte ledsen. Han hostade och kräktes nästan. Jag stoppde fingret i munnen och kände, men inget var i munnen. 

Han försökte liksom kräkas igen och hostade. Då kände jag längre ned i halsen och där nere kände jag något. Jag lyckades fiska upp det och då var det en sådan där plastgrej som sitter fast i kläderna med prislappen på. Jag klippte bort etiketter från Leos nya skor i morse och måste ha råkat tappat en halv sådan plastbit.

Nu var den så liten att han hade väl inte kvävts egentligen utan antingen hade den åkt ner i magen eller så hade han spytt upp den.

Men paniken fanns där igen!

Det var bara att dra fram dammsugaren och dammsuga äckligt noga! 

Algot har varit trött hela kvällen och grät i 2h.

Tvättmaskinen (eller golvbrunnen?) hade forsat ut vatten i halva tvättstugan och Algot bara grät och grät. 

Jag lagade middag, Algot bara grät och grät.  Och så höll det på hela eftermiddagen.

När Daniel kom hem kunde jag ägna mig åt Algot. Och Algot blev glad igen. 

Lilla älsklingen! 

Ingen bra dag för varken han eller mig! 

Inatt sov han hela natten i sin säng. 6:45 vaknade han och då gosade vi i sängen till 7:30. Jag hoppas nästan att han vaknar inatt och vill sova hos oss. 

I fall någon undrar så har jag pga detta kännt mig som världens sämsta och ansvarslösa mamma! 

Vi får hoppas på en bättre dag imorgon.

Leo har iaf varit himla mysig och go, blandat med lite bus. ❤️