Johanna

Inatt vaknade jag och kunde inte somna om! Fruktansvärt! 

Jag måste ändå säga att jag blev orolig eftersom att jag aldrig riktigt haft huvudvärk. Har väl värkt lite på någon punkt sådär, men aldrig så jag behövt ta alvedon för det. Min hjärna började såklart snurra på högvarv och någonstans i Bakhuvudet visste jag att kraftighuvdvärk kan vara symtom på hjärnblödning. Vad gör jag då tror ni?! Jo, googlar! Men jag hittade inget som stämde, så jag blev rätt lugn och tillslut så somnade jag om. 

Imorse ringde jag vårat läkarhus och hörde med dem om vad det kan vara. 

Där sa sköterskan att jag skulle komma in med en gång och att jag helst inte skulle köra bil. 

Då blev jag riktigt orolig. 

Lämnade Leo och åkte ner. 

Där fick jag såklart träffa en doktor som, efter några tester och en rejäl undersökning, kunde utesluta hjärnblödning eller någon annan hjärnskada. Då var jag alltså inte paranoid, de trodde också på hjärnblödning! 

Han misstänkte att jag fått ett migränanfall. Jag sa att jag aldrig haft såhär ont och egentligen ingen riktig huvudvärk heller. Då sa han att endel får detta var 20:e år. 

Men jag fick starka tabletter jag skall äta nu.

Har tagit en tablett och skulle sova. Algot somnade i bilen och vägrade sova vidare när vi kom hem, så ingen vila för mig inte.. Suck.. Dessa tabletter hjälper inte heller. Tog tabletten för 1,5h sedan och jag fortfarande skitont! 

Dagispersonalen var helt fantastiska imorse! De såg att det var något och jag fick förklara och då sa de att jag bara skulle ringa om det var något, allt går att lösa. 

Jag är så tacksam över att Leo har hamnat där. Har ALDRIG varit några problem  med att byta tider eller låga Leo stanna längre när det kört ihop sig! 

Världens bästa personal! All kärlek åt dem! 

Nu skall jag smsa en liten inköpslista till Daniel, jag orkar då inte gå in och handla. 

Hörs kanske senare!