Johanna

En fredag fick jag tid för en utredning av endometrios. Tror även att jag bloggade om den dagen. Men kör en liten återblick samtidigt. 

Doktorn sade att det mycket möjligt var endometrios. Men för att ta reda på det så måste man göra en titthålsoperation. Men innan han kunde skicka en sådan remiss var vi trvunga att vänta på mensen, sedan skulle jag få gå på p-piller i tre månader och hade jag fortfarande ont efter det så skulle han skicka en remiss. 

Men han sade också att det bästa som kunde hända var om jag blev gravid för det blir ett litet botemedel. Han ville skicka iväg ett urinprov (igen) för att leta efter andra fel och samtidigt bad jag om att få göra ett graviditetstest. 

Det visade väldigt svagt positivt och doktorn highfivade (stavas?) mig och berömde mig. Jag höll på att svimma. 

Men eftersom som att det visade så himla svagt så ville han också ta ett blodprov. 

 Jag visste också att jag bara vart gravid i en vecka då vi bara haft samlag EN gång. 

Några dagar senare ringde en annan doktor och berättade att jag hade ett HCG-värde på 40, en icke gravid ligger på 5 men att 40 var väldigt lågt. Så jag fick komma in igen och ta nytt blodprov och då ville han att det skulle ligga på 200 minst. Han ringde några dagar senare och berättade att det låg på 600-någonting. Så det var en tidig, normal graviditet. Han ville också att jag skulle komma på ett tidigt besök. Antagligen för att jag haft så himla ont. Då fick jag göra ett vaginalt ultraljud. Han sade att gulesäcken inte var riktigt rund och ville att jag skulle komma tillbaka om vi skulle behålla det. 

I journalen hade han skrivit att han inte sett hjärtat. Så när jag var i vecka 9 fick jag komma på ytterligare ett ultraljud där vi fick se bebisen, hjärtat och även lyssna på hjärtat. En stor lättnad. 

Idag är jag i v14. 

Men resan hit har inte vart lätt.

Daniel har tjatat om ett barn hur länge som helst. Men jag har inte känt mig redo ännu. Jag älskar mitt jobb och mina kollegor och har inte varit redo att ta en paus ännu. 

Men nu när jag vart gravid så har inte abort funnits som alternativ. Skulle aldrig göra en abort, förutom om det visade sig vara något fel. 

Men Daniel vände tvärt. Han ville inte ha barn alls. 

Vi var i en konflikt jag inte visste hur vi skulle lösa. Jag pratade med mina två chefer som stöttat mig ortroligt mycket. Många tårar har spillts. Dagis undrade vad som hände hemma för barnen betedde sig konstigt. Jag gick på samtal dit och även de har stöttat mig. Jag lät Daniel vara. Orkade inte prata med honom. 

På julafton hade vi ett stort gräl. Vi kom fram till att vi skulle behålla, men han var inte glad över beslutet. Han förklarade att han ville, men att detta kom lite plötsligt. Som en chock. 

Efter en vecka började han pussa på magen och han verkade lycklig.

På mitt första barnmorskebesök fick jag dra upp hela historien om den onda livmodern och våran lilla kris. Och jag berättade att det släppt för honom nu. Och hon (som följt mig och Daniel genom de andra två graviditeterna) sade att jag och Daniel är ett fantastiskt par och att för en del män tar det liksom ett tag att smälta en sådan här sak. Speciellt om den kommer så plötsligt. Hon sade också att det är troligt att jag har endometrios, men att vi nu skall fokusera på graviditeten och ta det efteråt. 

Idag är allt super bra och kort efter att vi beslutade att behålla så släppte det för Daniel. Han måste krama och pussa på magen (som började synas sjukt tidigt) varje kväll. Han skall smeka och tala om att han längtar tills magen är riktigt stor. ❤ idag sade han till och med att han är så lycklig och glad över att vi skall ha en till och det var nära att en tår föll. Så nu finns inga bekymmer kvar. Vi älskar varandra lika mycket som alltid om inte ännu mer och vårat liv är helt fantastiskt. Jag är så lycklig! 

Så den 12 augusti är det beräknat. De har flyttat datumet tre gånger. Först 16/8, sedan 13/8 och nu då 12/8. Spännande! 

Detta kommer också vara min sista graviditet. Jag kommer att ta reda på könet och jag kommer att avslöja det. Om man inte vill veta så får man sluta följa bloggen och un-frienda mig på Facebook. 

Det blev ett långt inlägg idag. 

Daniel har åkt och jobbat och jag sitter ensam ikväll. Gör tråkigt.. 😓 men så är det. Imorgon är det en ny arbetsvecka. 👍🏻 

Over and out!!