Kvinnomisshandel och boktips

Läste precis ut en bok.


Den var så bra. Så naken. Inget förfinande. Utan bara författarens egna ord och beskrivningar.

Mycket i boken liknar det jag upplevde i ett förhållande. 


Jag var 15år och träffade en kille på en chat. Han var tre år äldre. Välsigt trevlig och jag fattade tycke. Vi blev snabbt ett par. Men redan i början gav han mig elaka pikar.
Jag bad honom räcka mig en tidning och han svarade "men vad skall du med den till. Du kan ju inte läsa, skall du kolla på bilderna eller?" 

En kompis sa redan då att jag skulle lämna honom för hon tyckte han var så elak. 
Jag försvarade honom med att han bara skojade. 

Han kunde ringa och göra slut (vårat förhållande var på distans) och tala om att han var värd något bättre. Att jag inte var tillräckligt bra för honom. 
Han åkte och träffade andra tjejer och "somnade" hos dem. Påstod att det inte hänt ngt eller att det vad dem som kysst honom. Han var oskyldig. 
Tillslut fick jag nog och bad om en paus. Mådde så bra under den här korta tiden utan honom. Sedan blev vi ett par igen när jag började gymnasiet. 

Det blev värre. Han började ringa för att kolla så att jag inte umgicks med några killar. Han förbjöd mig att ha killar på mitt rum. 

Han överröste mig med kläder och annat. Betalade alltid när vi var iväg. 
Jag bad inte om något. Ville betala själv, men fick inte. Minns när jag sa att jag skulle köpa en ny telefon för min första lön. Den kom han med en dag. 

Mina gamla så kallade kompisar pratade bakom ryggen på mig. Sa att jag var bortskämd. Att jag fick allt jag pekade på. Tänk om de bara visste vad som hände när ingen såg. 

Jag åkte hem till honom varje helg. 
Han brukade tvinga ner mig på golvet. Bad mig ligga ner som en hund. Jag vart livrädd och frågade varje gång varför. Svaret var att jag skulle lära mig. Vad jag skulle lära mig talade han inte om. När jag låg på golvet och grät så sa han varje gång: "men älskling, gråter du? Kom skall jag trösta dig. Blev du rädd nu?" 

Han skulle alltid låtsas-slåss och bara matade helt fruktansvärt hårda slag mot mina armar. Bad honom sluta, men han skulle alltid ge några slag till innan han slutade. 
Jag var alltid blåslagen på mina armar när jag kom tillbaka till skolan. 
En närstående till honom sa att han inte tyckte om när han slog mig så. Men ändå gjorde han inget åt det. 

Det fanns inte heller någon som älskade mig. Inte mina vänner och absolut inte mina föräldrar. Var bara han som gjorde det, påstod han. 

Hans vänner och han kunde stå och håna mig. Tala om för mig hur ful och äcklig jag var. Att dem hellre hade knullat en ödla än mig. 

En helg ville jag gå på midsommarfest. Men han påstod att jag inte klarade av att hantera alkohol. Men jag käftade emot. Då ställde han fram en vodkaflaska och tvingade mig att shota. Sa att jag inte ville men jag hade inget val. Jag tappade räkningen efter 10st. Jag vaknade upp dagen efter, naken på en madrass på golvet. Jag minns ingenting. Jag försökte få hjälp av ett par närstående, men de svarade bara att ingen kan tvinga en. 

Han kunde sitta och tala om för mig hur ful jag var. Att jag kanske kunde bli fin i framtiden. 

Sista sommaren ihop med honom var fruktansvärd. Jag hade daniel och hade bestämt mig för att lämna honom. 
Han ville ha sex, men inte jag. Efter mycket tjat gick jag med på det. Det gjorde så fruktansvärt ont och jag fick sår i underlivet. 
Jag kunde nästan inte bära trosor. 

Efter några dagar tjatade han igen. Frågade när jag skulle läka och att han ville knulla. 
Jag gick med på det även den gången. 
Då fick jag nog. 

Ett par veckor innan skolan började så lämnade jag honom. 
Han tyckte att jag skulle betala tillbaka massa pengar. Jag kommer ihåg hur stark jag kände mig. Jag hade tagit ut några tusen och kastade alla 500-lappar på honom. Packade mina saker och drog. Det var dock tungt att lämna hans familj som jag kommit så nära under dessa år. 

Jag träffade Daniel första året på gymnasiet. Vi blev bästa vänner med en gång och efter ett tag inledde vi ett slags förhållande i smyg. 
Han var så ledsen när han såg hur nedbruten jag var efter varje helg. Han kunde ta mig i sina armar och böna och be om att jag skulle lämna honom. Men jag kunde inte. Varför egentligen? Jag har inget bra svar på det. Detta var korta drag av hur mitt liv med denna man kunde se ut. 


Så läs den här boken.. Förstå. Eller försök förstå. 




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0