Gott och blandat
I onsdags var vi på begravning för min morbror Petri. En fin, men tung begravning. Att sorg kunde göra så ont trodde jag aldrig. Att gråta gjorde ont. Kändes så tungt. Kan inte beskriva känslan.
Jag kunde höra alla hans kommentarer om allt som hände runt omkring. När prästen körde en operavariant på bönen. När vi körde hårdrock i kyrkan. Och när hans flickvän och två ex kom upp till kistan för ett sista farväl.
Då ville jag bara brista ut i skratt. Men kunde inte.
Han var en lokalkändis och han fick så många hälsningar och pengar skänkta i hans namn (så säger man va?) till olika organisationer.
Hans barndoms bästa vänner var där och allt detta gjorde mig så otroligt rörd och det värmde i hjärtat.
Petri, jag kommer föralltid att minnas allt roligt du sagt och gjort. Jag kommer minnas våra djupa samtal när ingen hört och de äventyren du tagit mig ut på. Jag kommer att sakna dig. ❤️
Det går upp och ner. Häromdagen kom en säljare in och frågade hur begravningen var (hon kom in när jag var iväg på den) och då vart det svårt att hålla tillbaka tårarna.
Jag antar att det kommer att vara såhär ett tag.
I förrgår kom korten till tackkorten från bröllopet. Jag har börjat sammanställa en lista på alla gåvor och från vem, så att alla kan få någon personlig hälsning. Men det tar tid. Har ingen lust. Fast att jag har lust.
Det är regnigt och grått ute. Kallt och rått.
Man blir ju fan deprimerad.
Jag har inte tränat på 2,5 veckor. Vab, egen förkylning och skjuts till dagis har ställt till det och klockan 19 på kvällen har jag inte lust att sätta mig i bilen och köra till stenungsund.
Jag har ätit lite för mycket av det goda vilket har resulterat i 2kg viktuppgång.
Men nästa vecka tar vi tag i livet igen.
Vill ge mig själv en smäll i ansiktet och skrika "ryck upp dig för helvete, Netterlid!"
Jag älskar att jobba och vara på jobbet. Där kan jag bara fokusera på sådant som är kul.
Hemma är det tvätt, städ och matlagning som gäller och det är inte superkul. Matlagning är kul, men inte vardgasmatlagningen. 😑
Var på gekås i torsdags. Det var kul! 😃
Köpte julklappar och annat smått och gott. 🙂 Älskar att åka dit! Och vi åkte på eftermiddagen och så det var väldigt lite folk. 👌🏼
Nej, blev ett väldigt deppigt inlägg idag. Lovar att nästa skall bli bättre.
Nu tänkte jag nog ta en go-dusch med hårinpackning och ansiktsmask.
Ha en fin kväll!
.
VAB och viktnedgång
Jahop.. Då vart det dags för Gillis - igen. Förra veckan var Leo hemma i tre dagar. Ont i halsen, hes, hostig och snorig. Dock ingen feber. I fredags började Gillis hosta och vi anade oråd. I lördags började näsan rinna och inatt vaknade han med feber. Natten till lördag låg han vaken några timmar, så jag fick totalt 4h sömn och inatt låg han också vaken och jag fick 4,5h sammanlagd sömn 😴
Algot, Gillis och jag åkte till jobbet så jag fick lägga in lite priser och bygga min bakbox. Och deligera vad de skulle göra. Sedan åkte vi till läkarhuset för att Gillis klagat på ont i halsen, men där var det så myclet kö att jag åkte hem och tog hjälp av doktor online. Han har förmodligen ett hostvirus. Så han fick utskrivet mollipect.. Försvinner inte feber inom ett par dagar och han får svårt att äta pga halsont, så skulle vi söka hos fysisk doktor.
Den här sorgen. Fy sjutton så jobbig den är. Ibland känns det helt okej. Men så smsar eller ringer mamma och man blir helt förstörd. Helt plötsligt kommer något minne upp på Facebook och man blir helt förstörd.
Jag äter inte när jag är ledsen och trodde jag skulle gått upp i vikt med tanke på att det jag fått i mig inte vart enligt viktväktarna. Men jag hade baskemig gått ner 1kg. Jag äter förvisso typ två gånger om dagen, så det är inte konstigt. 🥺
I fredags fick jag en flaska rosé av en kollega, men fattade inte om den var från henne eller kollegorna, men det var ett tack för att jag bakar till fredagarna. Jag blev så jäkla glad att jag började gråta. 😂 Det är ju inget jag förväntar mig. Jag bakar ju för att jag älskar att baka och det är så roligt att baka och bjuda andra. Så otroligt rörd blev jag.
Barnen är lagda och verkar sova. Jag dricker en kopp kaffe och försöker få i mig lite grönkplssoppa. Vab imorgon igen, sedan hoppas jag att skrutt är så pass fri från förkylningen så han kan åka till dagis på onsdag.
Barn och vikt
Daniel tjatar om en bebis. Jag har inte haft samvete att säga nej och har svarat att jag skall fundera. Igår frågade han om jag funderat. Och ja, det har jag.
Jag fullkomligt ÄLSKAR bebisar. Deras fantastiska doft. Knorrandet de gör när de sover. Huvudet som hänger löst på kroppen. Närheten man får när bebisen skall ligga tätt, tätt inpå. Sedan när de får börja smaka på nya saker, bl.a äcklig majspuré. Dem första stegen och orden. Sedan skall dem skolas in på dagis och då vart det roliga slut. Mask i magen (har ej kommit hem ännu), magsjuka, influensa, löss (något vi hittills sluppit), förkylningar och feber. En minibuss måste införskaffas. Ett större hus. Ytterligare en som skall ha fyra vinterkläder och skor. Ytterligare en som äter upp alla mina pengar. Och graviditeten.. Hemorrojder, förstoppning, vattenfyllda ben, bröst som sprutar mjölk, foglossning och halsbränna.. Ja, jag har funderat.. Jag är färdig.
Jag har nu stått stilla i ett par månader i vikten utan att registrera i viktväktarappen, så nu har jag sagt upp mitt medlemskap. Lite läskigt. Eller väldigt läskigt! Nu skall jag stå på egna ben. Men det tror jag att jag klarar. Heja mig!
Har dock dragit på mig en lättare förkylning, så vågar inte träna. Då får man tänka en extra gång på vad man stoppar i sig.
Idag har jag fått fixat naglarna. Himla skönt. Hade tappat alla. Förstärkningen alltså.
Sitter och försöker få ihop en fotobok av bröllopsbilderna. Och precis när jag var klar och skulle beställa fotot till tackkorten så frågade Daniel om jag tagit foton från dem putte skickade. Vilket jag inte hade. Nu håller jag på att ladda hem dem till datan, vilket tar en evighet. Så jag får fortsätta imorgon och tackkorten dröjer ytterligare några dagar. 🤦🏻♀️
Vill ju få ut dem nu. Vi tar det imorgon.
Nu blir det sängen.
Sov gott!
Dödsfall och kärlek
Igår när jag slutat jobbet ringde mamma. Hon vart helt förstörd och berättade att min morbror, Petri, hade gått bort. Jag uppfattade det först som att han hade dött dagen innan, men hon ringde 2h efter dödsfallet. Med tårar rinnandes ner för kinderna packade jag ihop mina varor och hoppades att ingen såg. Jag fick en panikattack i bilen på väg hem.
Kunde inte andas och började hyperventilera.
Låg i soffan resten av dagen. Fick i mig ett par bullar och ett glas mjölk innan jag gick och la mig, helt utmattad. Tårarna slutade inte att rinna.
Idag åkte jag till jobbet. Tänkte att det kunde vara skönt att få tänka på något annat. Men nej.. Samtidigt som jag plockade varor så grät jag. Det kom i vågor. Många kollegor kom fram och kramades och det värmer så gott i hjärtat. Det gör så mycket. ❤️ Men man blir också påmind, vilket inte gjorde det lättare, men jag uppskattade det ändå så mycket.
Handlar'ns fru gav mig en sådan otroligt varm och moderlig kram. ❤️😭 Den behövdes.
Jag åkte hem vid 10. Det blev för jobbigt.
Jag har legat på soffan hela dagen och fått i mig sisådär 5 smörgåsar på hela dagen. Ingen matlust alls. Huvudet exploderar snart.
Är det detta som kallas djup sorg?
Mamma ringde när jag var på väg hem från jobbet.
Han hade suttit utanför hos mamma, i bilen och väntat på henne då de skulle åka och handla. När mamma kom ut såg det ut som att han sov i bilen. När hon öppnade hans dörr vart han blå om händerna, blå om läpparna och mamma fick inte väckt honom. Hon sprang in för att hämta Thomas. De ringde 112 samtidigt som de drog ut honom på backen och försökte ge hjärt- och lungräddning. Ambulansen kom och de åkte till fotbollsplanen där helikoptern stod och väntade. I helikoptern fanns det en läkare som gick in till ambulansen. Han kom ut ganska snabbt och beklagade. Det fanns inget de kunde göra.
Mamma fick konstaterat att det antingen var hjärtat eller hjärnan och hade de lyckats få liv i honom igen så hade han förmodligen varit hjärnsakad.
Nu väntar vi på obduktionsrapporten.
Jag ringde mormor. Då berättade hon att de hade startat om hans hjärta för en vecka sedan. Det är något som är ganska vanligt och endel kan behöva bli omstartade. Precis som när man behöver starta om sin data ibland (vad jag fattat detta som).
Han hade känt sig bra efteråt. Mycket bättre, men nu de senaste dagarna hade han klagat på huvudvärk. Så om dödsfallet berodde på hjärtomstarten eller inte vet vi inte.
Detta är så otroligt tungt. 😭 💔
Jag vill skicka ut massa kärlek till alla er som skickat kärlek till mig dessa dagar. Kramar, mess och inlägg. Det värmer skall ni veta! ❤️
Dröm
Härom natten hade jag en sådan himla trevlig dröm! Jag är ju sjukt social och älskar när man bjuder in folk på middag eller likande.
Så jag drömde att jag hade julklapps-glägg-julgodismys.
Vi hade bjudit hem våra vänner och kollegor på glöggmys, jag hade fixat ett inslagningsbord med diverse papper och snören och bakat massa julgodis. Så man fick slå in sina köpta julklappar här. Så slapp man sitta kvällen innan julafton och slå in barnens paket, med lite lätt panik, med känslan av att barnen skall vakna.
Och det var så mysigt! Vi får väl se om jag hittar på något sådant. Kanske utan julklappar då.
Bilder lånade från Google
Lite bröllop, endometrios och bebis
Jag lever fortfarande i bröllopsbubblan emellanåt. Man "glömmer" att man gift sig. Försöker minnas vad som hände den dagen. Och det är galet så mycket intryck man får. Och alla känslor som bubblar. Igår kväll fick vi äntligen bilderna fotografen tog. Känns som man väntat en evighet bara för att man vart så ivrig att få dem. Och herregud.. Jag lipar ju så fort jag ser dem. Mina fina, älskade tärnor, mina bästa vänner, daniels fantastiska bestman, min man som var så otroligt fin och alla gäster som står nedanför trappen och väntar. Det är så magiskt. Och då minns man dagen. Hur nervös jag var på morgonen hos henke (min frisör), hur nervositeten släppte för att sedan komma tillbaka när vi kom till kyrkan. Jag minns inte ens vad prästen sa för det enda jag hade i huvudet var att jag skulle sjunga för Daniel. Fy så nervös jag vart.
Delar med mig av några bilder
Och av alla bilder vi fick skall vi välja ut ett till tackkorten. 🤦🏻♀️ Det kommer ju bli lätt. 😂🙈
Så mycket fint.
Nu släpper vi denna dagen lite och går över till lite tråkigare saker; min endometrios.
Doktorn jag går till skulle ringt mig i somras, men glömde det, vilket hon också skrev i min journal, hon skulle även ge mig en tid i september vilket hon också glömde. Tror ni jag har något förtroende för henne? Nix.. Ringde näl och ville byta, men receptionisten övertalade mig för hon är så duktig tydligen och jag skulle ge henne en chans. Och eftersom att jag är med i ett endometriosteam så kunde inte receptionisten ge mig en tid utan jag fick vänta på min doktor. Igår kom ett brev från näl på posten. Jag har fått en tid! Jippi! Närmare slutet av november. 🤦🏻♀️ Det är bara två månader senare än lovat. 😬👍🏻 Jag blir så trött. Min livmoder bråkar som fan just nu. Har ont var och varannan dag. Hopplöst. Hopps jag får igenom att plocka ut den orkar inte ha det såhär mer.
Igår kom en mammaledig kollega och käkade lunch med oss på jobbet. Jag hade samlat ihop till en present som hon fick. Vi brukar göra det när det är någåt speciellt. Jag fick en bröllopspresent. Jag blev så himla rörd och glad för jag hade inte förväntat mig det.
Nåväl, jag fick bebisgosa med hennes 1 månader gammal bebis. Så gosigt.
Har en här hemma som så gärna vill ha ett barn till. Jag är så färdig. Hade det inte vart jag som blivit drabbad hade jag inte tvekat. Men det är jag som skall vara gravid, jag som skall vara mammaledig och jag vet ju hur jag mått under mina graviditeter, så nej, det är inget jag utsätter mig för. Men det skär lite i hjärtat för jag vet ju hur jag lät för några år sedan. När det var jag som ville ha barn så otroligt mycket. Så jag tycker lite synd om honom. ☹️
Nu har vi ätit frukost efter att ha tagit sovmorgon. Jag skall snart plocka undan i och städa hemmet lite snabbt. Sedan skall jag baka en kaka och åka med barnen till Pernilla. 😍
Ha en fin dag!
Reflektioner
Idag var familjen på torget. Vi skulle köpa stövlar åt Gillis och regnkläder åt de andra två.
Vi passerade en affär som skall stängs och körde utförsäljning.
Där inne började Algot och Leo härja rejält. Daniel sa till bestämt x antal gånger. Men utan resultat. Då kommer en tant med rullator fram och skäller på Daniel. Frågar hur han kan låta barnen hålla på sådär utan att säga till. Då blev Daniel vansinnig och sa till tanten att han sagt till ungarna 100 gånger. Han sa också att han uppfostrat våra barn och att hon skulle hålla käften. 🤦🏻♀️ Jag stod i provrummet när detta skedde.
Leo och Algot fortsatte härja och när tanten lämnat butiken så tog Daniel tag i algot, satte sig på hug framför honom samtidigt som Algot försökte slita sig loss. Daniel skällde på Algot och förklarade att andra till och med tyxler det är jobbigt när dem springer runt och skriker.. Då kommer en annan kvinna fram till Daniel och talar om för honom att han inte skall ta Algot i armen. Att man skall vara rädd om sina barn. Herrehud så arg Daniel blev på henne och jag blev arg på hela situationen.
Hur skall vi ha det egentligen.
Först får vi skäll för att vi (tydligen) inte säger till våra barn, sedan när vi gör det, då får vi skäll för ATT vi gör det.
Hur skulle vi göra med våra barn då? Att försöka prata lugnt funkar inte. Man måste ta tag i dem för att få deras uppmärksamhet. Jag anser att man måste få ta tag i barnens armar utan att det skall bli ett jäkla liv.
Sedan kan vi reflektera lite över dessa punkter också..
Punkt 1. Varför får inte barnen ha med eget pennfack? Det var ju det roligaste i skolan. Sitt egna pennfack man valt. Man hade olika pennor och olika suddgummi. Eller när man skulle klä in skolbänken och böckerna med eget papper. Lovley! 🤩
Vad är orsaken? Mobbning? Att alla har det olika bra ekonomiskt? Då får man väl spara 300kr från barnbidraget eller? 😳
Jag tycker det är tråkigt iaf.
Punkt 2. Jaha... Inget pennfack får man ha med sig, men mugg skall man ha med sig? Vad är logiken där då? Det finns väl glas på skolan? Fritids finns i båda byggnaderna. Så det är väl bara att skutta dit och dricka?
Punkt 3. Vad innebär detta? Skall jag avliva mina djur? Högst oklart..
Denna lapp gjorde mig onekligen förvirrad.
Jag får helt enkelt köpa en mugg åt Leo, tänka på att andra kan vara allergiska mot pälsdjur och låta fröknarna sköta pennorna. 😂👍🏻
Frånvaro
Alltså tiden bara rusar iväg! Nu är det helg igen. Och varje kväll har jag tänkt blogga, men så somnar jag i soffan. Har känt av en liten färkylning i halsen som inte velat bryta ut så jag har inte tränat på hela veckan. Skit syns eftersom att jag äntligen kommit igång efter semestern. Och dessutom köpt nya träningskläder och hittat en trä-lver-huvudet-sportbh som passar. Vet inte i hur många år jag letat efter en sådan. De går ju bara i strilekarna S, M osv och det har inte funkat med mina bröst. 🤦🏻♀️ Men nu så!
I måndags vart vi och träffa prästen. Han var inte så pigg på att pappa skall följa mig till altaret. Jag tycker att det är en vacker och fin sak att göra. Har inget med ägande att göra, men det tyckte han. Jag var inne på att byta präst. Men får väl överleva 30 min i kyrkan. Skall ju inte ha med han och göra sedan ändå...
Paket dimper ner i lådan nästan varje dag. Allt till. Bröllopet har beställts - nästan. Skall beställa helium och engångskameror.
godis och annat snacks skall köpas och lite mer prynt. Just nu försöker jag få tag i prydnadspumpor. Längtar så galet mycket nu!! 🥰🥰
Har börjat så sjukt tidigt hela förra och halva denna veckan. Mycket att ta igen efter sommarens försäljning.
Igår morse kände jag mig febrig, men det gick över. Jag kan göra det när jag är väldigt trött.
Imorse kom jag knappt upp ur sängen. Och efter ett par timmar på jobbet började jag känna mig febrig igen och halsen var slemmig. Tog en ipren, men den ville inte bita. Det gjorde ont över hela kroppen och jag kände mig alldles matt. Fickhuvudvärk och vid 11:30 gav jag upp och åkte hem. Hämtade barnen, Gillis somnade i bilen (hans sovstund på dagen) och jag lyckades bära in honom i sin säng. Ställde veckarklockan på en timme och jag somnade som ett barn. Väckte Gillis och han kröp upp i knät och kollade på film. Jag kutade huvudet bakåt och poff så hade en timme till gått.. 😳
Idag följer jag inte viktväktarnas kost. 😑 Tro aldrig att jag tänker äta sallad när jag mår såhär.
Nu håller vi tummarna på att barnen inte får mina baciller. Något vab vill vi inte ha.
Leo började skolan på riktigt igår. Så stort! Hoppas det går bättre i skolan nu. Dessa två dagar har vart bra. 👌🏼
Nu tar vi helg och håller tummarna på att jag inte blir liggandes hela helgen. 🤧🤒 🙏🏼
Kvinnomisshandel och boktips
Läste precis ut en bok.
Den var så bra. Så naken. Inget förfinande. Utan bara författarens egna ord och beskrivningar.
Mycket i boken liknar det jag upplevde i ett förhållande.
Jag var 15år och träffade en kille på en chat. Han var tre år äldre. Välsigt trevlig och jag fattade tycke. Vi blev snabbt ett par. Men redan i början gav han mig elaka pikar.
Jag bad honom räcka mig en tidning och han svarade "men vad skall du med den till. Du kan ju inte läsa, skall du kolla på bilderna eller?"
En kompis sa redan då att jag skulle lämna honom för hon tyckte han var så elak.
Jag försvarade honom med att han bara skojade.
Han kunde ringa och göra slut (vårat förhållande var på distans) och tala om att han var värd något bättre. Att jag inte var tillräckligt bra för honom.
Han åkte och träffade andra tjejer och "somnade" hos dem. Påstod att det inte hänt ngt eller att det vad dem som kysst honom. Han var oskyldig.
Tillslut fick jag nog och bad om en paus. Mådde så bra under den här korta tiden utan honom. Sedan blev vi ett par igen när jag började gymnasiet.
Det blev värre. Han började ringa för att kolla så att jag inte umgicks med några killar. Han förbjöd mig att ha killar på mitt rum.
Han överröste mig med kläder och annat. Betalade alltid när vi var iväg.
Jag bad inte om något. Ville betala själv, men fick inte. Minns när jag sa att jag skulle köpa en ny telefon för min första lön. Den kom han med en dag.
Mina gamla så kallade kompisar pratade bakom ryggen på mig. Sa att jag var bortskämd. Att jag fick allt jag pekade på. Tänk om de bara visste vad som hände när ingen såg.
Jag åkte hem till honom varje helg.
Han brukade tvinga ner mig på golvet. Bad mig ligga ner som en hund. Jag vart livrädd och frågade varje gång varför. Svaret var att jag skulle lära mig. Vad jag skulle lära mig talade han inte om. När jag låg på golvet och grät så sa han varje gång: "men älskling, gråter du? Kom skall jag trösta dig. Blev du rädd nu?"
Han skulle alltid låtsas-slåss och bara matade helt fruktansvärt hårda slag mot mina armar. Bad honom sluta, men han skulle alltid ge några slag till innan han slutade.
Jag var alltid blåslagen på mina armar när jag kom tillbaka till skolan.
En närstående till honom sa att han inte tyckte om när han slog mig så. Men ändå gjorde han inget åt det.
Det fanns inte heller någon som älskade mig. Inte mina vänner och absolut inte mina föräldrar. Var bara han som gjorde det, påstod han.
Hans vänner och han kunde stå och håna mig. Tala om för mig hur ful och äcklig jag var. Att dem hellre hade knullat en ödla än mig.
En helg ville jag gå på midsommarfest. Men han påstod att jag inte klarade av att hantera alkohol. Men jag käftade emot. Då ställde han fram en vodkaflaska och tvingade mig att shota. Sa att jag inte ville men jag hade inget val. Jag tappade räkningen efter 10st. Jag vaknade upp dagen efter, naken på en madrass på golvet. Jag minns ingenting. Jag försökte få hjälp av ett par närstående, men de svarade bara att ingen kan tvinga en.
Han kunde sitta och tala om för mig hur ful jag var. Att jag kanske kunde bli fin i framtiden.
Sista sommaren ihop med honom var fruktansvärd. Jag hade daniel och hade bestämt mig för att lämna honom.
Han ville ha sex, men inte jag. Efter mycket tjat gick jag med på det. Det gjorde så fruktansvärt ont och jag fick sår i underlivet.
Jag kunde nästan inte bära trosor.
Efter några dagar tjatade han igen. Frågade när jag skulle läka och att han ville knulla.
Jag gick med på det även den gången.
Då fick jag nog.
Ett par veckor innan skolan började så lämnade jag honom.
Han tyckte att jag skulle betala tillbaka massa pengar. Jag kommer ihåg hur stark jag kände mig. Jag hade tagit ut några tusen och kastade alla 500-lappar på honom. Packade mina saker och drog. Det var dock tungt att lämna hans familj som jag kommit så nära under dessa år.
Jag träffade Daniel första året på gymnasiet. Vi blev bästa vänner med en gång och efter ett tag inledde vi ett slags förhållande i smyg.
Han var så ledsen när han såg hur nedbruten jag var efter varje helg. Han kunde ta mig i sina armar och böna och be om att jag skulle lämna honom. Men jag kunde inte. Varför egentligen? Jag har inget bra svar på det. Detta var korta drag av hur mitt liv med denna man kunde se ut.
Så läs den här boken.. Förstå. Eller försök förstå.
Skolavslutning och sammanbrott
Idag hade Leo sin första skolavslutning.
Jag hann väl inte direkt bjuda av skönsången, för jag struntade i att ta med vagnen till Gillis vilket innebar att jag fick underhålla honom. Dessutom var musiken alldeles för hög så barnen hördes inte när dem sjöng. 🤦🏻♀️
Efter avslutningen fick Leo välja vad han ville äta. Han valde mc Donalds. Där fick Gillis ett sammanbrott. Trött och hungrig och det blev ju inte bättre av att vi fick vänta över 20 min på maten.
När vi kom hem la jag Gillis och somnade på soffan medans Leo och algot kollade på film.
Grannen kom på besök och Leo och algot spelade Allan så vi kunde nästan inte prata.
Efteråt bråkade dem resten av eftermiddagen.
Hela denna veckan har vart katastrof. Jag fattar inte varför dem skall bete sig som de gör när dem är med mig?!
Daniel säger samma sak när jag tex kommer hem efter jobbet när han vart ensam med dem, då börjar dem bråka direkt.
Nu när jag lagt dem för kvällen så höll jag på att bryta ihop.
Imorgom blir det jobb och efter det gymmet. Längtar...
Nu skall jag läsa min bok. Får ju dela med mig av den enda bilden jag kunde ta på pojkarna idag. Så fina var dem
❤️
Cypern
Idag, om exakt 4 veckor, just nu vid den här tiden, klockan 15:54, sitter jag i en solstol på Cypern.
Jag skall åka med mamma, hennes man och mina syskon. Utan barn och utan man. Det skall bli såååå skönt! Nästan så jag-börjar-gråta-skönt. Mannen hade ju kunnat följa med, han gör inte så mycket väsen av sig. 😉 men nu ville mamma att bara vi barn skulle
med och det skall bli mysigt.
Efter alla sjukdomar och vab, som jag tagit den största delen av, så skall det blir så gött att få ladda batterierna lite granna. Jag skall försöka träna varje morgon, äta en god frukost med massa frukt. Ta med en fantastiskt bra bok eller två och hinna med en massage. 👌🏻
Här skall jag nog klara mig.
(Bilderna är lånade från resebolagets hemsida)
Endometrios-helvetet!
Igår var jag så ledsen, besviken och arg.
Jag lämnade ungarna på dagis och åkte till NÄL.
Där fick jag träffa en läkare. Hon frågade frågor, jag fick berätta. Hon gjorde också en undersökning som var något utav det mest smärtsamma jag vart med.
För 6 månader sedan var jag hos barnmorskan som skrev remissen till NÄL. Hon sa:
"Det är egentligen ingen idé att jag gör en undersökning, för jag kommer inte att hitta något ändå. Men jag måste för att kunna göra en bedömning."
Man ser inte endometriosen på ultraljud.
Men det hävdade denna läkare att man visst gör. Och hon hittade inget, såklart.
Jag har alla symptom som tyder på det. Jag kan ha någon sammanväxt någonstans där hon inte såg, påpekade hon.
Hon berättade också att en person med jättemycket endometrios kan knappt ha ont, men en med pytte lite kan ha fruktansvärt ont.
Ändå valde hon att inte skicka mig på operation.
Det finns inget botemedel mot endometrios. Detta får jag leva med tills jag hamnar i klimakteriet.
Det man gör är att ta bort sammanväxtningarna, då tar man bort det onda tillfälligt tills det kommer nytt. Och i värsta fall plockar man bort livmodern.
Som sagt så blir det ingen operation. Utan vi skall behandla smärtan. Då frågade jag henne hur man gör det. Jo, genom att proppa i mig massa smärtstillande som slår ut magen.
Det är heller ingen idé att ta tabletterna när jag har ont, för det hjälper inte, berättade hon. Utan man skall ta dem innan man får ont. 🤦🏻♀️ ja, ni hör ju.
Och jag skulle ta dem en timma innan vi skall ha sex. Planerar man sådant?!
"Älskling för helvete! Håll i ståndet, måste ta tabletterna, så kan vi köra om en timma!"
Fan vad bra! 😑🔫
Hon påstod flera gånger att det onda kommer efter sex, men jag försökte förklara för henne att vi kan vara utan sex i en månad och ändå får jag ont.
Det ville hon inte riktigt lyssna på. Utan menade att nerverna är så uppretade att jag får ont för väldigt lite. Detta stämmer inte enligt mig. Vad är lite? Får jag ont av att kissa då eller?
Säg något jag inte provat? Vi har provat p-ring, jag var helt mensfri ett år, men hade ont.
Jag har kört både p-piller tillsammans med spiralen. Blev absolut inte mensfri. Massa spottningar som det kallas.
Ja, jag har tagit smärtstillande (blandat Ipren med alvedon) för att det skall hjälpa, vilket det inte gjort helt.
Här nedan följer lite information taget från endometriosföreningen:
Jag har haft ont i 7 år nu. Nu får det vara nog. Jag har provat det mesta.
Jag började gråta när jag var där.
Jag orkar inte mer nu. Därför förstår inte jag varför de inte vill gå in och kolla.
Detta blev ett långt inlägg.
Jag har tagit de starka tabletterna jag fick. Såklart hjälper dem inte helt. Var några timmar sedan. Apotekaren sa att jag skulle ha omeprazol en timma innan jag tar dessa tabletter. Det är tabletter man tar mot magkatarr. 😑
Jag är verkligen inte nöjd med detta..
Mom of the year!
Ja.. vart skall man börja.
Imorse väckte jag barnen 4:30. 05, måste vi åka.
Jag la fram kläder åt dem och smekte dem lver ryggarna och bad dem vakna igen. Tillslut kom Algot upp och tog på sig kläder och ställde sig i hallen. Leo trilskades och började bli otrevlig. Efter mycket tjat tände det till och jag drog ungen ur
sängen, tröckte på honom kläder och drog med mig honom ut i hallen. Han skrek att han hatade mig två gånger och jag blev så ledsen att jag skrek att jag hatade honom också. Det ångrade jag lika fort som jag sa det. 😩🤦🏻♀️ Jag hjälpte
honom på med skorna, men dem sparkade han av sig. Då öppnade jag dörren, kastade ut skorna, jackan, ryggsäcken och tomaterna som skulle med till skolan. Ställde Leo på trappen och gick till bilen.
Herregud så arg jag var.
När vi kom till nattis så ville han inte veta av mig. 😬
As dåligt samvete hade jag och det har nästan vart jobbigt att jobba idag.
Nu har vi pussats och kramats och pratat om det. Att vi inte får säga sådana fula saker till varandra. Man får lova att vara arg, men man måste tänka lite och det gäller oss alla.
Men nu har jag infört tv-spel- och paddförbud.
Vi har massa barnböcker jag gärna vill läsa för dem och de har massa leksaker de bör leka med.
Vi skall också lägga ifrån oss våra mobiler på eftermiddagarna.
Inte sitta och surfa medans barnen sitter med paddor eller tv-spel.
Denna eftermiddagen har vart hur bra som helst. Ungarna fick en bok läst och jag fick massa mys med Gillis.
Nu låter det som att vi inte gör annat än pillar på våra mobiler. Självklart sitter vi inte med dem hels tiden, men det blir väldigt ofta att man sitter med telefonernan och surfar på nätet.
Idag målade jag lager två på kaklet i köket. Tror det dehöva ett lager till, men det får jag se imorgon.
Nu skall jag lägga ifrån mig telefonen.
Slutet gott allting gott! ❤️
Bilbyte
Igår när jag hämtar Audin så passade jag på att kolla på ny bil. Vi kommer att byta våran. En krockad bil är en krockad bil oavsett hur lagad den är.
Så igår kollade jag på en sådan vi har fast ny, ny. Sprillans ny.
As snygg, värsta rymdskeppet inuti och dyr 😬
Men nu har man ju provat att krocka med en Audi och den var ju väldigt säker.
Idag åkte jag och kollade på en Skoda kodiaq. Också helt ny ny. Men med denna får jag bestämma precis hur jag vill ha den. Så jag bestämde grå lack och svara fälgar. Och något slags paket som säljarn trodde blev bra.
Bilen blev betydligt billigare än Audin, så billig att vi kanske lägger till någon utrustning, den ser också it som ett rymdskepp inuti. Den har skinnklädsel som inte Audin har, vilket är perfekt när man har kids. Den är as stor och har 7 säten. Och grymt
ljud. 😂👌🏻 mycket viktigt för fröken Lundström
Hittade bilder på hur den kommer se ut på ett ungefär.
Jag tror inte att interiören stämmer. Jag valde något paket så det bara är touch i bilen. 🤔 det blir liksom mer modernt.
Så jag röstar faktiskt för Skoda. Jag har alltid vart en märkesnörd. Speciellt på bilar. Det skulle helst vara Volvo. BMW är skit, enligt mig. Audi är bra och även Mercedes. Skida, Kia, Renault och Peugeot bl.a kan dra åt pipsvängen har jag alltid sagt.
Men när jag tänker efter har jag ALDRIG hört någon säga något negativt om Skoda. Så varför inte prova?
Snacka om att jag bräddat mina vyer. 😂😂😂
Ja.. fortsättning följer...
Gott nytt år
Då vart 2018 förbi.
Hur summerar vi året?
- Tillbaka till arbetslivet = berg- och dalbana
- Bilolycka
- Husrenovering
- Kärlek
- Fantastisk vår och sommar
Ett helt okej år ändå.
Men jag ser så mycket fram emot 2019.
Min viktresa startade i onsdags. Jag har gått ner 2kg. Helt fantastiskt. Detta med att äta enligt vikväkrtarna men också utan att träna. Tänk om jag tränat med.
Vi skall gifta oss. Jag jävlar vad vi skall gifta oss. Börjar gråta bara jag tänker på det.
Livets fest. Årets fest!
Längtar så otroligt mycket!
En dag full av kärlek tillsammans med människor man tycker om. Bästa vänner, mammor och pappor, släkt och syskon. ❤️
Ytterligare renovering av huset skall ske. Nytt kök, hall och tvättstuga.
Kanske eventuellt lite annat smått och gott jag får vänta med att skriva.
Jag önskar er alla ett gott slut! Och en bra start på det nya året!
🥳🍾
Mia skäringer
I lördags tog jag mina bästa vänner med mig till stan för att kolla på Mias no more Fuck to give.
Den var så bra!
Som ni vet är jag inte jätte förtjust i femenister. För mig, min tolkning, är att enligt dem är alla män svin och borde utrotas. All makt åt kvinnorna. Detta med jämställdhet har liksom inte blivit så viktigt.
Men detta är min tolkning och så jag uppfattat feminismen. Din kanske är annan.
Men det Mia gjorde var så vettigt. Så viktigt och alla borde se det.
Jag blev så tagen. Måste se den igen så fort den kommer ut på tv!
När showen var slut ställde sig alla upp och applåderade. Jag var så nära att börja gråta. Helt plötsligt var det 19-åriga Johanna som stog där. Med övergreppt och ätstörningar i ryggsäcken. Så för mig var detta viktigt! Så jävla viktigt!
Jag är så tacksam som har Daniel. Som talar om för mig att min vikt inte spelar roll. Att han älskar mig som jag är. Att jag är vacker som jag är. Och han menar det. ❤️
Livet del 2.
Var så trött när jag bloggade igår, så jag höll på att somna när jag skrev. Jag skulle fortsatt, men jag delar upp inlägget i två, så här kommer del 2.
Jag krockade ju, som jag skrivit, den 27/10.
Har varit hos doktorn som ville att jag skulle gå till sjukgymnast.
Igår var jag hos sjukgymnasten.
När huvudet slungas så som mitt gjorde så kallas skadan whiplash. Så jag har fått en whilplash, men hon trodde inte att den skulle vara bestående. Fick inga övningar, utan jag skulle ut och gå mycket, hålla musklerna varma, börja gymma igen. Mina muskler
är så sjukt spända och jag har så ont i nacken. Vissa dagar är värre än andra. Skall tänka på min hållning. Ut med bröstet och rak i ryggen. Och så fick jag en tense-maskin. Stavas det så? Den skall jag köra 30min om dagen i två veckor som kur.
Blir jag inte bättre så skulle jag höra av mig.
Håll nu tummarna för att det blir bra!
Idag och imorgon är jag hemma. Dagis i stängt för att de skall flytta. Dagiset barnen går på nu skall rivas och byggas på nytt. Så då skall de vara på ett tillfälligt så länge.
På lördags skall jag träffa två av de bästa personerna jag vet, pillan och lusen. Vi skall åka och se Mia skäringers avig Maria -no More fucks to give. Efter det blir det middag.
Längtar!
Livet
Ja.. det har hänt en del.
Fredagen efter att jag krockat var jag hos gyndoktorn. Äntligen tar de mig på allvar och en remiss har skickats för en titthålsoperation. Men det kan ta 6månader. 🤦🏻♀️ men det är på gång iaf! 💪🏼
Har fått minipiller som jag skall ta också. Så här kör vi med både spiral och piller. Dubbelskydd kallas det. 😂👍🏻 men det är för att jag absolut inte skall ha mens eller minsta blödning.
Har hjälpt fram tills idag, då jag fått en mini-blödning.
Som ni vet så har jag skrivit om hur mycket jag älskar mott jobb och hur kul det är med nya uppdraget.
Efter att grillförbudet drog igång, så har det vart svårt att få ordning på köttet.
Har bett om hjälp, men inte fått någon hjälp och har varit i princip ensam fram till 1/10.
Det är en alldeles för stor avdelning att vara ensam på. Förr, när jag började på jobbet, så vart dem 4st. Så ni fattar kanske vad jag haft att göra.
Jag och min chef satt och pratade för ca 4 veckor sedan hur allt känns. Sa att jag behövde hjälp, att det är svårt att få ordning på svinnet och att jag var rädd att förlora min tjänst. Jag fick till svar att jag inte behövde bekymra mig. Att jag skulle
få extra hjälp och stöttning. Inget jag tycker att jag fått. Inte som jag förväntade mig.
För två fredagar sedan så ringde min chef mig och sa att jag kanske inte skall var på min avdelning. Att det kändes som att jag var stressad och kanske lite deppig.
Hör finns inget depp och stressad över svinnet har jag vart.
Jag blev såklart gör ledsen.
Veckan efter så fick jag reda på att jag inte skulle vara kvar på min avdelning.
Har talat om hur besviken jag är över att jag inte fått en varning, så jag kan rätta till det som blivit tokigt. Jag har inte ens fått veta vad som gått del.
Han sa att jag är en underbar person.
Att de gärna vill ha kvar mig i huset.
Det var ett jäkla sätt visa det på.
Idag satt vi ner och han sa att jag skulle börja i kassan. Där fanns en tjänst ledig. Det fanns ingen plats för mig på jobbet. Men de har anställt en ny komme som skall ta över. Detta timmar lite knstigt.
Sa till honom att jag är besviken.
Så det har vart en tuff tid och många tårar har fällts.
Får se vad som händer nu...
Huvudvärk, nackont och förkylning
Nu har det gått några dagar sedan olyckan.
Hur mår jag då?
Sådär. Har kört i korsningen jag krockade i, två gånger. Båda gångerna har jag krypit ner för backen och stannat och inte vågat svänga ut. Jag har stått i några sekunder och tvekat.
Det lär väl kanske vara så ett tag.
Så fort jag blundar eller tänker på krocken så ser jag den så tydligt framför mig.
Jag äter inte ordentligt. Har tappat aptiten. Känner knappt att jag är hungrig.
Har ont i huvudet. Och nacken har börjat göra ont.
Var hos doktorn igår. Skall kontakta en sjukgymnast som hjälper mig med övningar för nacken.
Jag skulle också kombinera Ipren och alvedon.
Jobbade igår. Jag var alldeles mosig i hjärnan. Inte alls mig själv. Men det kommer.
Känner att jag är på god väg.
Jag vill verkligen tacka för alla samtal och kramar jag fått. Man känner sig väldigt omtyckt och älskad. ❤️
Gillis är galet förkyld. Hostar och hostar och hosar. Näsan bara rinner och rinner och rinner.
Igår åkte jag in till VC och fick gå före alla och kom in med en gång. Han andas väldigt tungt och det tog dem på allvar.
Men allt var bra. Han syresatte sig fint, hjärta och lungor lät bra. Lite förkylda öron ochvett virus (förkylning) som är lite tuff mot honom.
Tycker han är piggare idag. Men jag gillar inte hostan!! Som ungen har hostat. Nåväl, han blir bra han med.
Jag och Gillis gick ut en liten sväng förut.
Vi behövde frisk luft!
Ungarna är lagda. Jag har krypit ner i soffan med täcke och tagit kvällen. Så skönt!
Ha en go kväll!
Full fart!
Dagarna, veckorna går så sjukt fort! Poff så är det måndag igen.
I helgen hann jag träffa pillan. Nästan utan barn. Gillis var med. Vi pt en go lunch ihop och pratade om allt mellan himmel och jord.
Efter det så åkte jag hem och fixade lite hemma. Sedan hade vi en kräftskiva på kvällen.
Supertrevligt!
Igår vaknade vi tidigt och åkte iväg och handlade lite. Mamma och mormor kom med de andra två barnen vid 14-tiden.
Idag vart det ny vecka. Gått i ett på jobbet. Haft sjukt mycket att göra. Men det är kul! Man blir dock lite mos i hjärnan.
Hittade pillan och hennes ungar på väg hem från jobbet. Vi åkte tillsammans till BK och käkade. Ungarna härjade.
De somnade som små grisar när vi kom hem.
Idag kom Algots nya stol som han skall ha i Daniels bil. Så fr.om imorgon lämnar Daniel ungarna!
Skall bli så skönt att slippa lämningen!
Nu på morgonen skall jag träna innan jobbet. 😍👌🏻💪🏼
Bröllopsformen -here I come!
Livmodern bråkar så in i helvete!
Vill bara slita ut den.
Har blivit så otroligt mycket värre de senaste tre veckorna. Har ont konstant, dygnet runt.
Ipren hjälper knappt.
Har fått en tid till en doktor i mitten av november. 🤦🏻♀️ för varför skall det gå fort?
Hoppas nästan att jag blir av med den. Att de plockar ut den.
Det enda jobbiga med det är att jag själv inte får lov att bestämma om jag ska ha fler barn eller inte.
Men om det är enda sättet för att jag skall få må bra, så får jag leva med det.
Berättade för nästan alla på jobbet om detta. Orkar inte låtsas må bra och försöka hålla humöret uppe när jag går runt med konstant smärta och med tårarna nära att rinna över kanten. Jag brast när jag beröttade. Och så många goa kramar jag fick! Fina,
fina kollegor man har! ❤️
Nu tar jag kvällen!
Sov gott med er!
