Johanna

Gillis satte en gurkbit i halsen på dagis imorse. Han kräktes av det och då fick han komma hem och nu vara i karantän i 48h. De sa själva att det troligtvis var gurkan. Men de tyckte det kom så mycket kräk. 

De missade att han satte i halsen och såg bara kräket. Men han fick en gurkbit och kort efter att han fått den kräktes han. 

Tur att han kräktes. De hade kanske missat att han höll på att kvävas som den inte hade kommit upp?! 😱

Jag hämtade honom. Då härjade han runt bland barnen och mådde sååå bra. 🤦🏻‍♀️

Vi kom hem. Han åt. Han åt mer och lite till. Vi sov en stund. Sedan bajsade han - normalt. Och så åt vi igen. Inget fel på ungen. Ändå måste vi som sagt vara hemma. 

Jag tycker det är superbra att det är så försiktiga. Verkligen. Men nu när vi faktiskt vet så blir jag irriterad.. Egentligen stör det mig mer att vi förlorade en halv inkomst. 

Algot var hemma idag pga hosta. Men daniel tog med honom till jobbet halva dagen och vabade halva dagen, så jag kan inte söka vab. 😑 

Nåja.. Imorgon jobbar jag och på onsdag så får jag vaba Gillis. Sedan återgår vi till det normala igen. 

Så tröttsamt bara. Samma var det för två veckor sedan när Gillis vart förstoppad och sedan fick förstoppningsdiarré. Då fick vi med vara hemma. Fast det inte var ngt fel på ungen. Men samtidigt är det bra. Sådant här gör ju att smittspridning stoppas! 

Igår fyllde Algot 6 år. Helt galet. Han bröjar skolan till hösten. Mitt lilla barn! ❤️

Det var kalas hela dagen. Helt slut var jag på kvällen. 

I lördags hade Leo kompiskalas.. Jag jobbade 6-13:30 och åkte direkt till Kungälv och kalasade. Laserdoom-kalas. 

Jag har åkt på en förkylning som sitter i halsen. Samma som algot. Hostar och hostar. Jag kände mig febrig i fredags och i lördags. Igår helt okej. Idag efter att ha ansträngt mig en timme på jobbet så kom feberkänslan tillbaka, men försvann när jag vart hemma någon timme. Så antar att kroppen inte gillar när jag kommer upp i varv. 

Nåväl. Det går över. Kunde vart värre. 

Nu skall jag läsa lite bok innan jag somnar. 

Sov gott! 

Mycket spännande. 

När jag kom in fick jag svara på massa frågor.

Sedan bad hon mig ta av mig, så hon fick kolla på min kroppshållning. Jag fick böja mig i alla olika vinklar och hon konstaterade att jag ber extremt rörlig. Jag vet att jag har överrörliga leder, så det var inget nytt.

Hon ville även göra en vaginal undersökning. Jag hade inte förberett mig på detta och fick panik. Man vill ju vara nytvättad och ren liksom. 😂🙈

Hon ville känna på min bäckenbottenmuskel och mina knip. Det klarade jag ok, men behöver träna mer. Så jag fick övningar på det. 😂😂

Sedan när hon undersökt mig (låt mig också berätta att vi inte var i något gynekologrum, utan ett vanligt rum utan skynke och gynstol. Helt utlämnad kände jag mig när jag inte kunde gå på toa och torka av mig efteråt eller få stå bakom ett skynke och ta av mig) nåja åter till vad som hände sedan. Då bad hon mig lägga mig på sidan och med rumpan mot henne (jag började ana oråd) och sa att hon ville känna på musklerna i ändtarmen. 

Jag skrek: "Nej för helvete! Aldrig i livet. Där är det enkelriktat. Inget skall upp där bak! Nej nej nej nej!" 

Jag fick sådan panik! Hela jag knep ihop hela kroppen. Usch så hemskt! 

Jag slapp. 😅👍🏻🙈

Jag fick ta på mig och vi pratade om smärtlindring. 

Jag skall på akupunktur. Nålar skall alltså sättas på" fiffi" och andra delar av kroppen. 

Jag var tappat hoppet om läkarvården. 

Varför inte ta bort probmelet istället för att nöja sig med att behandla min smärta!?

🤦🏻‍♀️

Man kan lugnt säga att detta var ett speciellt fysoterapeutmöte. 

Så idag var jag på konsultation hos en kirurg.

Jag måste göra ett lyft, vilket jag redan visste. Sedan så vill jag gärna lägga in implantat. 

Han sa att jag kanske blir nöjd med bara ett lyft för när han lyfte upp bröstet så sa han att jag kan få mycket volym. Så han känns verkligen seriös som inte proppsar på impantat så han tjänar ännu mer pengar. 👍🏻 Och det är ett stort plus! 

Han frågade när jag ville börja och jag sa så fort som möjligt. 

Jag kunde få tid redan nästa vecka. Men jag skrattade och sa att det var lite nära. Vill ju gärna förvarna jobbet och se till att de kan lösa mina tider. 

Han sa också att jag inte kommer att kunna får sådana där bröst som sitter under hakan. Fotomodellsbröst kan vi kalla dem. Min hud är så uttänjd och bröstet är inte så fast, så jag får räkna med lite lite häng. 

Men det blir ju absolut inte sämre än vad det är.😃

Det är så spännande! Längtar så mycket nu! 🤩

Jag tänkte på en sak. Jag har aldrig lärt mig regler eller annat när jag utövat sport. Jag har bara spelar/tränat för att det är sjukt kul! 

Jag spelade innebandy i typ 2år. Kan en enda regel: hög klubba. Men annars kan jag inte en enda! 😂🙈 Har heller inte vart intresserad av att lära eller brytt mig. Var bara jäkligt kul att spela. 

Samma med styrketräningen nu. 

Jag har INGEN ANING om vad musklerna heter eller vilka specifika muskler jag tränar när jag tränar. 

Har eller inte vart intresserad av att lära mig. 

Innan Gillis kom tog jag lite av av varje (bra) preparat när jag tränade. Bcca, pwo och annat. 

Nu skiter jag i det. Vill inte bygga. Vill ha långa, smala muskler med en kropp som skall orka bära mig och mitt arbete. Nu tränar jag för att må bra. Når jag resultat i en fylligare rumpa eller smalare mage/armar/låt så är det en bonus. 

Och detta med namn. Jag har alltid sagt: "idag har jag tränat ben, armar, rygg." osv. 

Men idag läste jag faktiskt på makinerna vad jag tränat för muskler. 

Teres major, trapezius och rhomboideus är några av de muskler jag tränat idag. Vad fan är det för muskler? Aldrig hört talas om! 😂🙈

Tränade också breda ryggmuskeln och biceps. Och av bilden att döma så får man köra uteslutningsmetoden. 😂 

Jag håller mig till att säga att jag kört rygg, bröst, ben eller vad det nu är för kroppsdel jag kört. 😂👍🏻

Skrev i dagarna: "vi kommer gärna och firar Leo på lördag eller söndag."

Så då fick de komma igår. 

Barnen lekte vilt. Och nästan utan bråk. Mina skall ju hålla på att sloss med varandra🤦🏻‍♀️ jag tror dock det är algot som är överjävlig just nu. En himla 6årstrots som inte är av denna värld! 

Det var iaf mysigt att ha dem här. Att ha pillan här. Vi ses så sällan. Det är så gott att sitta med en kopp kaffe och prata om allt mellan himmel och jord. ❤️

Jag är helt slut efter allt jobb i jul. Min chef kom tillbaka idag efter en veckas ledighet. Berättade att det känns som att jag jobbat en hel sommar utan semester och att i år skall jag ta ledigt en vecka i jul. 

Han svarade att det tyckte han. Ath det är en välsigt intensiv tid nu vid jul. 

Och ja, det håller jag med om! 

Det är mycket folk och mycket att göra på sommaren, men under julen är det så hetsigt på någåt vis. På sommaren semesterhandlar folk. Går omkringring i flippflopps och shorts. Nu, vid jul, är allt så förbannat stressigt.

Missförstå mig rätt: jag älskar att jobba när det är mycket att göra. Det händer liksom något hela tiden, men man blir också trött. 🙈

Nu går vi mot en lugnare period och jag kommer få mer tid till annat än bara plocka varor. Så nu skall jag göra iordning avdelningen. Städa och fixa iordning hyllorna. Hålla koll på saldona och så vidare. 

Idag fyller våran lille Leo 8år. Helt galet vad tiden gått fort! Känns ju inte som det gått 8 år sedan han kom till oss. 

Och jag minns allt som om det vore igår. 

Hur det gick så fort i starten, men att livmodern inte ville öppna sig, så de fick försöka trycka upp den med händerna och sedan försöka stoppa värkarna. Att jag fick feber under natten. Att de ville att jag skulle bada innan jag åkte in och ta två alvedon, vilket jag gjorde. Men blev förbannad för att det gjorde så ont. Att Daniel lagat en hel kyckling i lergryta som han fick mata mig med. Hur han blev lite stressad och visste inte hur han skulle bete sig innan vi åkte in. Att han somnade på förlossningen för att det tog så lång tid innan Leo kom. Vi lyssnade på hockey på radion. Jag fick sitta och gunga på en pilatesboll och gå runt med en sådan där gör stor rullator. Fick ryggmärgsbedövning efter mycket tjat från barnmorskan. 

Hur jag blev så hög av lustgasen att jag svamlade massa roliga saker. 

Att jag tyckte Leo var fruktansvärt ful när han kom (också en aning hög). 

Hur jag i efterhand inte tyckte att det gjorde så ont när han skulle ut. Hur jag, direkt efter, kände att jag ville uppleva detta igen. 

Lilla Leo. Våran livliga, vilda kille, med stort hjärta. Kommer alltid minnas att han tagit hand om kompisar som kanske inte har kommit in gruppen på dagis ordentligt. Hjälpt fröknarna med en kille med handikapp i skolan, att komma in klassrummet, efter att ha trotsat fröknarna. 

Hur han på dagis tog sig an en flicka som slutat prata efter trauma. 

Hur han berättade för algot (för ett par månader sedan) att han måste ta hand om och hjälpa sin (dagis)kompis som har lite olika handikapp. Hur han berättade för algot att man måste hjälpa dem som har det lite svårt. 

Jag kan leva med att Leo är vild och att han inte lyssnar på mig (trots att jag blir tokig ganska ofta), för jag är så tacksam att han fått ett så stort hjärta. Och att han använder det redan nu. Att han är så otroligt snäll mot alla andra  runt omkring (förutom algot 🙄😂🤷🏻‍♀️). 

Leo, som vi älskar dig! ❤️ Våran förstfödda

Dock gick jag ut för att jag trodde jag skulle klara mig, viket jag inte gjort, så nu har jag gått upp 3kg. Gick med i förrgår igen, så nu kör vi! 

Otroligt stolt är jag iaf! Från stl 42-44 till 36-38. Från XL/L till S/M 

• Jag fick en ny tjänst på jobbet som innefattar säljledare för mejeri/frys 

Jag älskar det! Jag går på rast när jag vill, jag går hem när jag är klar, behöver jag börja senare är det inga problem och det är tungt, jag får använda kroppen och jag får bestämma sortiment helt själv. Underbart! 

Frihet under ansvar! 

Detta är ett vikariat och jag hoppas så innerligt att jag får fortsätta! 

Jag glömmer aldrig när tjejerna kom upp på uppfarten och jag blev kidnappad. Den överraskningen och den lyckan. Börjar ju lipa bara jag tänker på det. 😭❤️

Tyvärr är döden något man måste gå igenom. Och trots att jag hade det på känn, jag bara visste på något vis, så kom det ändå som en chock när dagen kom. 

Du fattas oss, Petri. 💔

Nej, nu skriver jag om något annat, för nu blev det jobbigt. 

Året har ändå, över lag, varit väldigt bra! Jag är så tacksam för allt roligt jag fått uppleva! Massa minnen som jag kommer att minnas länge och plocka fram emellanåt.

Så tack 2019! 🥳

Nu ser jag fram emot var 2020 har att erbjuda!